Kapitaltäckningskrav – vad är detta?

Vad menas med kapitaltäckningskrav – och varför finns det?

Kapitaltäckning är måttet i regelverket för bank-och försäkringssektorn gällande storleken på beloppet som behöver avsättas för att verksamheten ska kunna leva upp till sitt åtagande. År 2020 beslutade Finansinspektionen (FI) att risken i bankers utlåning till den kommersiella fastighetsbranschen var för hög. Man ansåg att banksektorn behövde mer kapital för detta och höjde därmed kapitalkraven genom ett kapitalpåslag för bankers exponeringar till fastighetsbranschen.

Det höjda kapitaltäckningskravet

Det är främst storbankerna som påverkas av kapitaltäckningskravet som vid starten för det nya kapitalkravet bedömdes till cirka 5 miljarder kronor per bank. Fastighetsbranschen har alltid lånat av bankerna för sina fastighetsprojekt, ibland till och med upp till hela värdet av projektet, det vill säga en belåning till 100 procent. FI har oroats över hur en eventuell kris i kommersiell fastighetssektor skulle påverka de svenska storbankerna – eftersom FI ska skydda stabiliteten i de finansiella systemen i Sverige. Kommersiell fastighetsmarknad är nära sammanlänkad med dessa system och dessutom konjunkturkänslig. Detta innefattar både industriella lokaler, näringslokaler och bostadsfastigheter. Gruppen står för en stor del av bankernas utlåning.

Bankerna underskattar risken

FI menar att bankernas kreditriskmodeller underskattar risken då man lånar ut till fastighetssektorn – det kan behövas mer kapital för täckning av eventuella kreditförluster som kan uppstå. De ökade kapitalkraven ska gå hand i hand med att man säkrar upp lånen genom att använda fastigheterna som säkerhet. Denna åtgärd ska stärka banksektorns motståndskraft mot förändrade förutsättningar och kapitalförluster.

Svårigheter för fastighetsbranschen

Med höjningen av kapitaltäckningskravet kommer det att bli dyrare och svårare för fastighetsföretagen att skaffa sig finansiering. Under hösten 2021 framlade EU-kommissionen ett förslag som innebär ett införande av ett ”riskviktsgolv”. Detta betyder att varje bank behöver ha en miniminivå på den kapitalmängd som måste hållas, oberoende av vad banken själv gjort för riskbedömning. Banken ska bindas vid detta riskviktsgolv och om detta sker påverkas även de kunder som utgör en lägre risk då de lånar. Alla lån blir dyrare eftersom banken behöver ha mer kapital på plats löpande och detta ska finansieras.

Påverkan på svenska företag kan bli stor

Svenska företagslån har historiskt visat låga förluster, vilket innebär att banksektorn har hållit mycket mindre kapital jämfört med det golv som införs. Om ett införande av riskviktsgolv blir verklighet skulle villkoren kunna blir sämre för de mest stabila företagen. Kommissionens förslag tar inte hänsyn till den statistiskt låga risken inom företagsutlåningen i Sverige.